Skjuts till vallokalen är inget brott – men var går gränsen?

Efter riksdagsvalet i september 2026 utreder polisen misstänkt otillbörligt verkande vid röstning i Dalarna. En nyinvald riksdagsledamot kryssades in med 648 personröster. En kandidat till kommunfullmäktige i Borlänge från samma parti, med 343 kryss, utreds också. Här är svaren på de frågor som ställs, utifrån vad lagen, förarbetena, lagkommentaren, domstolarna och Valprövningsnämnden säger.

Är det olagligt att skjutsa väljare till vallokalen?

Nej. Att ge skjuts till vallokalen omfattas inte av brottet otillbörligt verkande vid röstning, enligt lagkommentaren till 17 kap. 8 § brottsbalken. Sveriges Domstolars Domarblogg konstaterar detsamma. Skälet är att straffskyddet avser själva omröstningen. Lagen riktar sig mot den som söker hindra omröstningen, förvanska dess utgång eller annars otillbörligen inverka på den. Enligt lagkommentaren omfattas däremot även otillbörlig påverkan på enskilda väljare, till exempel hot eller erbjuden betalning. Källorna tar inte direkt sikte på en sådan kombination av skjuts och förkryssade valsedlar.

I fallet från Dalarna handlar misstankarna enligt TV4 om att väljare från utsatta områden skjutsats och försetts med förkryssade valsedlar. Enligt SVT observerade polisen att personer skjutsades till vallokaler i en bil där det fanns valsedlar. Enligt SVT:s reporter fanns inga belägg för tvång, betalning eller förfalskade valsedlar under den period som bevakades. Om något brott har begåtts är inte avgjort.

Är förkryssade valsedlar olagliga – och räknas rösterna?

Inte i sig. Valprövningsnämnden prövade 1998 ett fall där en kandidat till kommunfullmäktige själv hade kryssat för sitt namn med blyerts och skickat ut valsedlarna till hushåll och i personliga brev. Nämnden underkände inte personrösterna, eftersom kandidaten hade informerat väljarna "på ett öppet och tydligt sätt". Nämnden hänvisade till förarbetena till vallagen. Enligt dem är öppen distribution av förhandskryssade valsedlar inte otillbörligt verkande. Beslutet gällde valsedlar som kandidaten själv skickat ut till hushåll i ett kommunval. Enligt vallagen gör väljaren själv i ordning sin röst och markerar en eventuell personröst.

Enligt förarbetena, som nämnden citerade, går gränsen vid vilseledande. Det blir annorlunda om valsedlarna "på ett försåtligt sätt sammanblandas med likartade valsedlar i syfte att vilseleda väljarna". Högsta domstolen fastställde 1965 en dom där valsedlar med en partibeteckning som skilde sig från en konkurrerande lista bara i sista ordet, med samma format, typografi och de två första namnen, hade lagts ut i egna buntar bredvid de äkta i vallokalerna. Det räckte: utplaceringen var enligt domstolarna ägnad att vilseleda röstande, och de som lagt ut sedlarna dömdes till dagsböter, de som fraktat dem för medhjälp. Tretton röster hade avgetts på den falska sedeln.

Får man hjälpa någon att rösta – och följa med bakom skärmen?

Som huvudregel nej. Vallagen säger att varje väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Undantaget gäller väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte kan göra det själva. De får på begäran hjälp av röstmottagarna och får därutöver anlita ytterligare en person.

Budröstning är lika snävt reglerad. Den är till för väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte kan ta sig till röstmottagningsstället, samt vissa grupper som häktade och intagna. Väljaren lägger själv valsedeln i kuvertet i närvaro av bud och vittne, som intygar med namn och personnummer. Hovrätten dömde 2005 två personer för otillbörligt verkande vid röstning: de hade medverkat som bud och vittnen vid budröstning trots att förutsättningarna inte förelåg. Budröstningen skedde vid ett partis informationsmöte på ett äldreboende inför riksdagsvalet, där bara det partiets valsedlar och blanka valsedlar fanns tillgängliga.

Vad är straffet – och när blir brottet grovt?

Straffet för otillbörligt verkande vid röstning är böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt är straffet fängelse i högst fyra år. Enligt lagen ska det vid bedömningen särskilt beaktas om brottet förövats med våld eller hot om våld eller innefattat missbruk av tjänsteställning.

Enligt lagkommentaren saknas publicerad rättspraxis om gradindelningen, men förfalskade valsedlar torde kunna göra brottet grovt. Enligt lagkommentaren är försök, förberedelse och stämpling inte straffbara. Lagen talar om den som "söker" hindra, förvanska eller inverka på omröstningen. Enligt lagkommentaren betyder det att gärningen ska ha gjorts i det syftet – för övriga delar av brottet räcker vanligt uppsåt. I praktiken avgörs de flesta fall inte av uppsåtet, som nästan alltid finns hos den som vill påverka ett val, utan av om medlet var otillbörligt. Brottet kan också begås genom andra brott, som olaga tvång eller urkundsförfalskning, vilket enligt lagkommentaren väcker frågor om hur brotten förhåller sig till varandra, så kallade konkurrensfrågor.

Är det olagligt att köpa röster – eller att sälja sin röst?

Båda kan vara straffbara. Att utlova eller erbjuda betalning torde enligt lagkommentaren alltid vara otillbörligt och kan då omfattas av otillbörligt verkande vid röstning. Detsamma gäller våld och hot. Påverkan kräver inte handgripligheter; hot om åtgärder som medför lidande, skada eller olägenhet räcker.

Den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att rösta på visst sätt eller inte rösta kan enligt lagen dömas för tagande av otillbörlig förmån vid röstning, om det inte är tagande av muta. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Enligt lagkommentaren, med stöd i förarbetena, omfattar straffansvaret inte den som betingar sig ersättning för att verka för en viss kandidats val. Att avlöna kampanjarbetare är alltså inte det brottet.

Var går gränsen mellan valkampanj och brott?

Enligt lagkommentaren går gränsen mellan sedvanlig valpropaganda, som inte omfattas, och otillbörliga åtgärder mot själva omröstningen eller mot väljarens röst, till exempel hot eller betalning. Straffskyddet avser omröstningen, inte den debatt som kan föregå den. Paragrafen gäller enligt lagkommentaren val till riksdag, region- och kommunfullmäktige och Europaparlamentet samt folkomröstningar – inte omröstning i domstol eller val inom privata föreningar.

Enligt lagkommentaren torde det alltid vara otillbörligt att hindra omröstningen eller förvanska dess utgång. Förarbetenas exempel är att lägga till, ta bort, förstöra eller ändra valsedlar, att en valförrättare uppsåtligen summerar fel och att rösta flera gånger eller under falskt namn. Hit hör också att med otillbörliga medel påverka röstberättigade att rösta på visst sätt eller att inte rösta alls. Att vilseleda om tid och plats för röstningen skulle möjligen kunna omfattas. Gränsen är inte alltid skarp. Högsta domstolen friade 1960 en valnämndssuppleant som uppmanat väljare att rösta på visst sätt. Agerandet var enligt Domarbloggens genomgång olämpligt men inte straffbart.

Kan en riksdagsledamot gripas eller häktas?

Bara i tre lägen. För en riksdagsledamot sätter regeringsformen särskilda gränser. Misstänks en ledamot för brott utanför uppdraget får reglerna om gripande, anhållande och häktning tillämpas endast om ledamoten erkänner, har tagits på bar gärning eller om brottet har minst två års fängelse som lägsta straff. Otillbörligt verkande vid röstning har inget sådant minimum; för det grova brottet anges fängelse i högst fyra år. Bestämmelsen gäller riksdagsledamöter.

Enligt medieuppgifterna i slutet av september 2026 leds förundersökningen av Riksenheten mot korruption, och polisens nationella operativa avdelning har tagit över utredningen från polisregion Bergslagen. Polisen utreder tre personer i ärendet. Enligt pressuppgifter har ingen av dem delgivits misstanke. Den nyinvalda riksdagsledamoten nekar.

Kan valet göras om – vem bestämmer och vem får överklaga?

Ja, det är möjligt enligt vallagen. Valprövningsnämnden ska upphäva ett val i den omfattning som behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen bland annat "om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt". Kan rättelse ske genom förnyad sammanräkning eller annan mindre ingripande åtgärd ska nämnden i stället låta rätta. Rättelse ska enligt lagen ske bara om det med fog kan antas att det som förekommit har inverkat på valutgången.

Den som hade rösträtt vid valet och ett parti som deltog får överklaga. Överklagandet ska ha kommit in till Valprövningsnämnden tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter att valet avslutades. Ett omval till riksdagen avser bara mandaten i den berörda valkretsen. Enligt Fokus hade över 2 000 överklaganden av riksdagsvalet kommit in.

Kan ledamoten förlora mandatet – kan partiet ta det?

Nej. Enligt regeringsformen är det domstol, inte partiet, som kan skilja en ledamot från uppdraget. En riksdagsledamot får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen medgett det. En ledamot får skiljas från uppdraget endast om hon eller han "genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget". Beslut om detta fattas av domstol.

Partiet har enligt uppgifterna uppmanat ledamoten att inte tjänstgöra. Ledamoten tar två veckors ledighet men säger att det varken är ett avsägande eller ett erkännande.

För riksdagsledamöter gäller regeringsformens regel; lagkommentaren till brottsbalken hänvisar dit som en särskild föreskrift. För den som valts in i kommunfullmäktige gäller i stället brottsbalken, som enligt lagkommentaren omfattar ledamöter i beslutande kommunala församlingar. Domstolen får då skilja ledamoten från uppdraget om brottet har fängelse i två år eller däröver i straffskalan och ledamoten genom brottet visat sig uppenbart olämplig. Otillbörligt verkande av normalgraden, med högst sex månader, når inte upp till gränsen; det grova brottet, med högst fyra år, gör det. Frågan prövas av brottmålsdomstolen självmant, och brottet behöver inte ha samband med uppdraget.

Vad händer med personrösterna om fusk bevisas?

Det framgår inte av lagen vad som händer med enskilda personröster. Vallagen ger Valprövningsnämnden två verktyg. Nämnden kan uppdra åt beslutsmyndigheten att rätta, till exempel genom förnyad sammanräkning. Den kan också upphäva valet och besluta om omval i valkretsen. Hur det går med personrösterna i Dalarna och Borlänge går inte att säga utifrån lagen.

Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation. Innehållet är granskat av jurist.