Den kortaste formen av frihetsberövande är att bli gripen. En polisman kan gripa dig om du är skäligen misstänkt för ett brott med fängelse i straffskalan och det finns risk för flykt, sabotage av utredning eller fortsatt brottslighet (24 kap. 7 § rättegångsbalken). Polisen ska skyndsamt anmäla gripandet till åklagare. Den som inte är gripen men kallas till förhör får hållas kvar för förhör i högst 6 timmar, eller 12 timmar om det finns synnerliga skäl (23 kap. 9 § rättegångsbalken).
Om utredningen kräver mer tid kan åklagaren besluta om anhållning. Du är nu frihetsberövad i upp till 3 dygn. Under denna tid ska du erbjudas möjlighet att kontakta en anhörig och du har rätt till en offentlig försvarare direkt.
Om åklagaren vill hålla dig frihetsberövad måste en häktningsförhandling hållas i domstol senast inom 96 timmar (4 dygn) från gripandet. Häktningsframställan ska ges in till domstolen senast klockan 12 den tredje dagen efter anhållningsbeslutet (24 kap. 12–13 §§ rättegångsbalken). Du har rätt att närvara och din advokat ska finnas med. Domstolen beslutar om häktning om:
Sverige kritiseras internationellt för långa häktningstider. Lagen sätter inga absoluta tidsgränser för häktning under förundersökning – målet ska dock avslutas med skälig hastighet. En duktig advokat kan begära omprövning av häktningen och flytta fram frigivningsdatumet.
Åklagaren kan begära att du häktas med restriktioner, vilket innebär begränsningar av din kontakt med omvärlden – brev granskas, besök begränsas. Din advokat är alltid undantagen från restriktionerna och du har alltid rätt att kommunicera fritt med din försvarare.
Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation.