Ord mot ord – kan man bli dömd för våldtäkt utan bevis?

Har samtyckeslagen gjort bevisbördan omvänd?

Nej. Lagen från 2018 ändrade vad som är straffbart, inte hur brott ska bevisas. Det är fortfarande åklagaren som ska bevisa att den tilltalade, alltså den som åtalats, är skyldig. För en fällande dom krävs att det är ställt utom rimligt tvivel, och det gäller sexualbrott precis som andra brottmål. Det slog Högsta domstolen fast redan 2009.

Lagen säger visserligen att domstolen särskilt ska beakta om frivillighet har kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Men av lagkommentaren framgår att det gäller den rättsliga frågan om vad som är frivilligt, inte bevisvärderingen. Där gäller vanliga principer om bevisbörda och beviskrav. Åklagaren ska alltså bevisa att målsäganden, den som anmält, inte deltog frivilligt – också när målsäganden varit passiv, vilket Högsta domstolen bekräftade 2019.

Många försvarare upplever ändå något annat. I en enkät från Brottsförebyggande rådet, Brå, om mål från 2023 svarade 58 procent av de försvarare som deltog att de upplevt att omvänd bevisbörda tillämpats efter lagändringen. Det är en upplevelse, inte rättsläget, och svarsfrekvensen var låg.

Vad krävs för att bli dömd för våldtäkt?

Tre saker ska vara bevisade: ett samlag eller en sexuell handling jämförlig med samlag, att den andra personen inte deltog frivilligt och att den tilltalade hade uppsåt till det. Saknas uppsåt kan grov oaktsamhet räcka för oaktsam våldtäkt. Brottsbalken anger också när ett deltagande aldrig är frivilligt: när det är en följd av våld eller hot, när någon otillbörligt utnyttjar en särskilt utsatt situation och när någon allvarligt missbrukar en beroendeställning.

Den som inte vill delta har inget ansvar för att säga nej eller på annat sätt visa sin motvilja, sa Högsta domstolen 2019. Frivilligheten ska finnas under hela handlingen, och ett ja i förväg gör inte en senare handling frivillig. Samtidigt slog domstolen fast 2024 att det inte är straffbart att gå med på sex efter påtryckningar eller övertalning av annat slag än lagen räknar upp, så länge personen haft möjlighet att fritt ta ställning.

Domstolen prövar först åklagarens bevisning. Att den tilltalade i något avseende lämnat medvetet felaktiga uppgifter kan i princip inte i sig användas som bevis för åtalet, enligt en dom från 2017. Gärningsbeskrivningen, alltså åklagarens beskrivning av vad som ska ha hänt, är ramen för rättegången. Brister i utredningen faller ytterst på åklagaren och kan leda till frikännande, sa Högsta domstolen 2023.

Kan man bli dömd när det står ord mot ord?

Nej, ord mot ord räcker inte. Det krävs att målsägandens berättelse är alltigenom trovärdig och dessutom får stöd av annat som kommit fram i målet, till exempel vittnen som hört målsäganden berätta efteråt eller sett hur målsäganden reagerade, eller meddelanden. Hennes berättelse är bevisning, men Högsta domstolen sa 2009 att ett åtal inte är styrkt genom att två berättelser vägs mot varandra och den ena väger tyngre. Berättelsen bör också, så långt det är praktiskt möjligt, ha kontrollerats under förundersökningen, även om brister i det inte automatiskt gör att åtalet ogillas, alltså att den tilltalade frias.

Så ser det också ut i domarna. I de nya fallen 2023 byggde 39 procent av de fällande domarna på målsägandens berättelse tillsammans med vittnen som inte sett själva händelsen. Det är alltså inte ord mot ord, utan en berättelse med stöd.

Tillförlitligheten bedöms främst utifrån innehållet: om berättelsen är klar, detaljrik och fri från motsägelser och svårförklarliga moment. Det allmänna intryck en person ger i rättssalen är svårt att bedöma, framhöll Högsta domstolen 2010. Att uppgifter läggs till eller faller bort mellan förhör är enligt den forskning domstolen hänvisade till 2017 inte i sig ett tecken på bristande tillförlitlighet.

Här finns det vanligaste skälet till frikännande. Brå gick igenom de 38 friande domarna 2019 i de så kallade nya fallen, det vill säga fall som inte hade varit våldtäkt enligt lagen före 2018. Ungefär två tredjedelar berodde främst på att åklagarens händelseförlopp inte ansågs styrkt: berättelsen var för vag eller inte tillräckligt trovärdig, eller ord stod mot ord utan stark stödbevisning. Redan 2005 ogillade Högsta domstolen ett åtal trots att berättelsen hade hög trovärdighet, eftersom stödbevisning saknades och händelsen bara kunde placeras någon gång under ett helt år.

Stödbevisning: vittnen, sms och teknisk bevisning

Vittnen, meddelanden och teknisk bevisning kan stärka en berättelse, men bara om de stöder det centrala i åtalet. Vittnen som efteråt hört målsäganden berätta har inte själva sett händelsen, men tillsammans med det de själva iakttagit av reaktionerna kan de ge ett indirekt stöd, sa Högsta domstolen i ett mål 2017.

I ett fall från 2009, som prövades enligt den lag som då krävde våld eller hot, fanns starka skäl som talade för att målsäganden utsatts för ett övergrepp. Men den uppgift som var avgörande för åtalet fick inget stöd av den tekniska utredningen, som i någon mån talade emot. Åtalet ogillades.

I Brås genomgång av polisutredningar 2022–2023 fanns dna-fynd som stärkte bevisläget bara i 6 procent, och två tredjedelar av de misstänkta medgav sex men sa att det var frivilligt. Bland målen 2023 byggde 43 procent enbart på målsägandens berättelse och vittnen som inte sett händelsen, i de nya fallen 54 procent.

Meddelanden kan tala åt båda hållen. När Högsta domstolen dömde 2019 gav ett meddelande om att målsäganden inte ville ha sex ett visst stöd för hennes berättelse, med förbehållet att en person när som helst kan ändra sig. Försvarare i Brås enkät beskriver en vanlig situation: stödbevisningen passar med båda parternas versioner.

Om ni har haft sex tidigare

Man kan bli dömd även om ni haft sex tidigare. Det avgörande är om deltagandet var frivilligt vid just det tillfället. Ett ja i förväg gör inte en senare handling frivillig, och den som frivilligt deltar i en handling har inte därmed sagt ja till andra handlingar vid samma tillfälle, särskilt inte om en handling tydligt skiljer sig från resten. Det slog Högsta domstolen fast 2024.

Relationen kan ha betydelse för vad den tilltalade insåg eller borde ha insett. När Högsta domstolen 2022 prövade grov oaktsamhet vägde domstolen särskilt in hur parternas relation och tidigare samvaro sett ut.

Ungefär en tredjedel av de friande domarna i de nya fallen 2019 berodde på att lagens krav inte ansågs uppfyllda, eftersom domstolen inte fann det visat att den andras ovilja hade kommit till uttryck. I samtliga dessa fall hade parterna haft intim kontakt före den anmälda händelsen. År 2023 hade andelen fällande domar i sådana fall ökat till 73 procent. Brå bedömer att domstolarna tidigare ställde högre krav på målsäganden att visa att hon inte ville delta.

Alkohol och minnesluckor

Berusning kan göra en berättelse mindre säker, men den kan också innebära att deltagandet aldrig var frivilligt. Hur ofta minnesluckor leder till frikännande framgår inte av domsgenomgångarna.

Brå redovisar en hovrättsdom där bristerna i målsägandens berättelse ledde till frikännande, trots att hovrätten konstaterade att hennes berusning kunde förklara bristerna. Berättelsen räckte alltså inte som bevisning, men det betyder inte att den var osann.

Enligt brottsbalken kan berusning försätta någon i en särskilt utsatt situation. Av lagkommentaren framgår att personen inte behöver ha varit så berusad att hen helt saknat förmåga att uppfatta vad som hände. Brå ifrågasätter att domstolar i vissa fall har dömt för oaktsam i stället för uppsåtlig våldtäkt när den tilltalade själv var berusad.

Dömd utan uppsåt – oaktsam våldtäkt

Utan uppsåt kan man inte dömas för våldtäkt, men man kan dömas för oaktsam våldtäkt om man varit grovt oaktsam i frågan om den andra deltog frivilligt. I sina domar 2019 och 2022 skilde Högsta domstolen mellan tre nivåer:

• Uppsåt: han förstod att den andra inte deltog frivilligt, eller insåg risken och skulle ha fortsatt även om han vetat att den andra inte deltog frivilligt. Ger dom för våldtäkt.
• Medveten oaktsamhet: han insåg risken men litade på att det var frivilligt och var alltså inte likgiltig. Är i regel grov och ger dom för oaktsam våldtäkt.
• Omedveten oaktsamhet: han förstod inte, men borde ha förstått. Straffbar bara om oaktsamheten är påfallande klandervärd.

Uppsåtet prövas först när ofrivilligheten är bevisad, och åklagaren ska bevisa det. I fallet 2019 var den tilltalades uppgift om att han avbrutit när det inte kändes rätt inte motbevisad, så det fanns tvivel om likgiltigheten. Åtalet för våldtäkt ogillades och han dömdes för oaktsam våldtäkt. År 2022 frikändes den tilltalade helt, eftersom oaktsamheten inte var påfallande klandervärd. Mindre allvarliga gärningar är undantagna från straff.

År 2023 fanns oaktsam våldtäkt med som andrahandsyrkande, åklagarens reservalternativ om huvudåtalet inte går igenom, i 43 procent av domarna. Brå bedömer att ungefär två tredjedelar av de fällande domarna för oaktsam våldtäkt 2023 kan diskuteras juridiskt, och 36 procent av försvararna i enkäten har varit med om att brottet dömts ut som en kompromiss.

Videoförhör och händelser som inte kan tidsbestämmas

Båda situationerna ställer högre krav på bevisningen. När ett åtal gäller ett obestämt antal händelser som inte preciserats kan den tilltalade i praktiken bara angripa målsägandens allmänna trovärdighet. Då ska stränga krav ställas, och åklagaren måste tydligt redovisa vad varje bevis ska visa, sa Högsta domstolen 2010.

I ett mål 2017 hördes målsäganden bara på video, och försvaret hade därför sämre möjligheter att ställa följdfrågor. Uppgifterna skulle då bedömas med särskild försiktighet, och när berättelsen var otydlig på centrala punkter krävdes förhållandevis stark övrig bevisning. Åtalet ogillades. I Brås domsgenomgångar kopplas videoförhör däremot inte till utgången.

Särskilt utsatt situation och beroendeställning

Ett deltagande är enligt lagen aldrig frivilligt om någon otillbörligt utnyttjar att en person befinner sig i en särskilt utsatt situation, till exempel på grund av sömn, berusning eller psykisk störning, eller allvarligt missbrukar en beroendeställning.

Kravet på allvarligt missbruk är högt: handlandet ska framstå som ett maktövergrepp mot en svagare person, och beroendeställningen ska ha varit avgörande för eller starkt påverkat den andras handlande. År 2015 frikändes, enligt den bestämmelse som då gällde, en behandlare som haft en sexuell relation med en ung vuxen patient. Kontakten var frivillig och kunde avbrytas.

Gränsen kan vara svår. I ett mål 2025 om en anställd på ett boende fann Högsta domstolen inte visat att han allvarligt missbrukat beroendeställningen hos en kvinna han skulle stödja. Majoriteten dömde för våldtäkt, mindre grovt brott, eftersom kvinnan på grund av en intellektuell funktionsnedsättning och sin boendesituation var i en särskilt utsatt situation. Två ledamöter ville fria.

Hur många frias i tingsrätten och i hovrätten?

Ungefär var fjärde våldtäktsdom i tingsrätt var inte fällande 2023. Hovrätten ändrade utgången eller rubriceringen, alltså vilket brott gärningen räknas som, i ungefär var tionde dom, ungefär lika ofta åt båda hållen.

Andelen fällande tingsrättsdomar i Brås genomgångar var 70 procent 2019 och 75 procent 2023. Som jämförelse var andelen 65 procent 2017, året innan samtyckeslagen. I de nya fallen ledde 54 procent till fällande dom i tingsrätt 2019 och 78 procent 2023, en del för oaktsam våldtäkt.

"Inte fällande" betyder inte alltid frikänd: ett åtal för våldtäkt kan ogillas samtidigt som den tilltalade döms för ett annat brott. Brås siffror bygger bara på de skrivna domarna.

Av tingsrättsdomarna från 2023:

• Hälften överklagades.
• Hovrätten ändrade knappt var femte dom i någon del, i ungefär hälften av dem bara straffet.
• Eftersom ändringarna gick åt båda hållen påverkades inte den totala andelen fällande domar.
• Ändringar var vanligare i de nya fallen, 28 procent, än i övriga, 16 procent.

Kan åklagaren överklaga en friande dom?

Ja, och hovrätten ändrar åt båda hållen. I de nya fallen 2023 friade hovrätten i fyra fall där tingsrätten fällt, eftersom domstolarna såg olika på trovärdigheten och stödbevisningen. I fyra andra fall fällde hovrätten, och där tolkade domstolarna lagen olika.

Domstolen är bunden av gärningsbeskrivningen men inte av åklagarens rubricering. Ska den döma enligt en annan bestämmelse måste den tilltalade i förväg ha fått veta det och kunnat anpassa sitt försvar, sa Högsta domstolen 2023. Ett ogillat våldtäktsåtal kan bli dom för oaktsam våldtäkt, som i fallet 2019, eller för ett annat sexualbrott, till exempel sexuellt ofredande, om gärningsbeskrivningen rymmer det. Graden kan också sänkas: i ett annat mål 2025 dömde Högsta domstolen för mindre grovt brott där hovrätten dömt för våldtäkt av normalgraden.

Försvararens roll

Försvararen ska se till att åklagarens bevisning prövas som rättssäkerheten kräver. Ett effektivt försvar är ett grundläggande krav för en rättvis rättegång, har Högsta domstolen framhållit. Det handlar om att granska om stödbevisningen stöder det centrala i åtalet och att peka på andra möjliga förlopp. Rimligt tvivel innebär, som en av domarna skrev i ett tillägg 2010, att det ska vara praktiskt sett uteslutet att det förhåller sig på annat sätt än åklagaren hävdar.

Redan under förundersökningen får den misstänkte och försvararen begära att utredningen kompletteras med förhör eller andra åtgärder. Processen steg för steg beskrivs i artikeln Utsatt för våldtäkt – dina rättigheter från anmälan till dom.

Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation. Innehållet är granskat av jurist.