Ditt filmade polisförhör kan ersätta dig i rätten
Sedan den 1 juli 2026 ska ett polisförhör under förundersökningen som huvudregel spelas in med ljud och bild. Vad få känner till är vad som händer med inspelningen sen: den kan åberopas som bevis i rätten – i stället för eller vid sidan av att du hörs där igen – och sedan samma datum ska det tillåtas om det inte är olämpligt. Åklagarnas egen vägledning om tidiga förhör beskriver reglerna i detalj. Vi har läst den från den hördes sida.
- Rättslig vägledning (RäV) 2021:23 Tidiga förhör är Åklagarmyndighetens interna vägledning om när ett inspelat förhör, en tidig bevisupptagning i domstol eller en vittnesattest kan användas som bevis i stället för eller vid sidan av att personen hörs vid huvudförhandlingen. Sedan 1 juli 2026 gäller en presumtion: ett videoinspelat förhör som åberopas ska tillåtas som bevis om det inte är olämpligt.
- Du har rätt till en reell möjlighet att hålla motförhör – att ställa frågor till den som lämnat en utsaga som åberopas mot dig – men enligt Europakonventionen räcker det att du får den chansen vid något tillfälle under hela processen, inte nödvändigtvis i anslutning till det första förhöret. Är du häktad kan en tidig bevisupptagning i domstol påverka frågan om att häva häktningen eller restriktionerna, och ska då hållas skyndsamt.
- Är ni flera misstänkta i samma mål kan rätten besluta att ni inte får närvara vid varandras förhör. Och en vittnesattest – en nedskriven eller inspelad utsaga – kan i vissa fall åberopas som bevis utan ett nytt förhör, även om ett uteblivet motförhör är en omständighet domstolen uttryckligen ska väga in vid den bedömningen.
Behöver du hjälp i din situation?
Artikeln är generell. Är du misstänkt, kallad till förhör eller anhörig till någon som är det, kan en försvarsadvokat ge råd om just ditt fall – ofta utan kostnad för dig om en offentlig försvarare förordnas.
Kontakta advokat → eller ring 010-173 18 50Förhöret spelas in – vad händer med inspelningen sen?
Sedan den 1 juli 2026 ska ett polisförhör under förundersökningen som huvudregel spelas in med ljud och bild (23 kap. 21 b § 1 st. rättegångsbalken). Den här artikeln handlar om vad som händer med inspelningen sedan – hur själva förhöret läggs upp beskrivs i en tidigare genomgång av polisens egen förhörshandbok, men den här artikeln går att läsa fristående. Åklagarmyndigheten har en egen intern vägledning, RäV 2021:23 Tidiga förhör, som förklarar för åklagare när ett förhör – eller en annan tidigt dokumenterad utsaga – kan användas som bevis i rätten i stället för att personen hörs där. Den uppdaterades i juli 2026, med anledning av samma lagändring som införde inspelningsplikten. Vi har läst den från den hördes sida. Åtta saker är värda att känna till.
1. Presumtionen vände i somras
Fram till den 1 juli 2026 fick ett videoinspelat förhör åberopas som bevis bara om domstolen bedömde att det var lämpligt. Sedan dess gäller det omvända: om en part åberopar förhöret ska det tillåtas som bevis, om rätten inte bedömer det olämpligt. Vägledningen skriver det rakt ut – syftet med lagändringen var att fler tidiga förhör faktiskt skulle användas i rätten, eftersom den gamla regeln enligt lagstiftaren inte fick det genomslag som var tänkt. Konsekvensen för dig som sitter i förhörsrummet: tröskeln för att använda förhöret som bevis har sänkts – men förhöret blir inte automatiskt bevisning av sig själv, och det kan användas i stället för eller vid sidan av att du hörs på nytt i rätten.
2. Hela videon behöver inte spelas upp
Ett videoinspelat förhör behöver inte spelas upp i sin helhet vid huvudförhandlingen. Vägledningen uppmanar åklagaren att i stämningsansökan ange skälen till att förhöret ska tillåtas som bevis, och rekommenderar separat att åklagaren överväger att ange vilka delar av förhöret som åberopas genom uppspelning. Förarbetena utgår från att domstolen ändå kan värdera utsagan tillfredsställande även om bara relevanta delar spelas upp. Motparten kan samtidigt åberopa annat material. Det är alltså inte nödvändigtvis hela ditt förhör som blir bevisningen, utan de delar åklagaren väljer att lyfta fram – och urvalet blir en del av processstrategin.
3. Motförhöret kan komma först vid huvudförhandlingen
Rätten till motförhör – att genom frågor pröva trovärdigheten hos den som lämnat en utsaga som åberopas mot dig, till exempel en medmisstänkt eller ett vittne – är ett grundläggande rättssäkerhetskrav, garanterat av artikel 6.3 d i Europakonventionen. Målsättningen enligt vägledningen är att motförhör ska erbjudas i anslutning till det videoinspelade förhöret, alltså tidigt. Men om det inte är möjligt eller lämpligt är det inget som hindrar att motförhöret i stället hålls som ett "tilläggsförhör" vid huvudförhandlingen. Europakonventionens krav kan vara uppfyllt redan om du fått en reell möjlighet att hålla motförhör vid något tillfälle under processen – möjligheten behöver alltså inte ges samtidigt med det första videoförhöret. Skjuts motförhöret upp till huvudförhandlingen kan rätten alltså först få se den andra personens inspelade berättelse, och därefter höra dina eller försvararens frågor.
4. En tidig bevisupptagning kan korta din häktningstid
Utöver det inspelade polisförhöret finns ett annat verktyg: domstolen kan hålla ett formellt förhör inför rätten redan under förundersökningen, innan åtal väckts – en så kallad bevisupptagning. Det kan begäras av förundersökningsledaren eller av den misstänkte. En av de omständigheter domstolen uttryckligen ska väga in är bevisupptagningens betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner. Vägledningen skriver rakt ut att en tidig bevisupptagning kan korta häktningstider och minska behovet av restriktioner. Är du häktad och bevisupptagningen kan antas få betydelse för häktnings- eller restriktionsfrågan ska sammanträdet hållas skyndsamt – senast inom två veckor från yrkandet. Det är alltså inte bara ett verktyg för åklagaren; det är något en försvarare kan begära.
5. Är ni flera misstänkta? Du kan stängas ute från förhöret med den andre
Vid en bevisupptagning med en misstänkt under förundersökningen kan rätten besluta om undantag från huvudregeln att andra misstänkta i samma mål ska kallas och få närvara – om det är nödvändigt med hänsyn till utredningen. Är du en av flera misstänkta i samma mål riskerar du alltså att varken kallas till eller tillåtas närvara vid den andres förhör inför rätten. Vägledningen konstaterar att det inte anses innebära någon rättsförlust, eftersom uppgifterna som kommit fram ändå ska lämnas ut så snart det kan ske utan skada för utredningen – och senast vid slutunderrättelsen inför ett åtalsbeslut. Beslutet att stänga ute går inte att överklaga särskilt.
6. "Insyn inför motförhör" är inte samma sak som att läsa akten
Ska du eller din försvarare närvara vid ett förhör med någon annan för att ställa frågor, har ni rätt att ta del av det som förekommit under förundersökningen i den utsträckning det behövs för att kunna hålla ett effektivt motförhör – en utökad insynsrätt jämfört med den vanliga successiva insynsrätten under förundersökningen. Men vägledningen är noga med gränsen: den utökade insynen ger fortfarande inte rätt till aktinsyn, det vill säga att läsa förundersökningsmaterialet. Förundersökningsledaren ansvarar för att det dokumenteras vilken information du fått del av, men den dokumentationen "behöver inte vara uttömmande" – bara tillräckligt utförlig för att det i efterhand ska gå att bedöma om du haft en rimlig chans att försvara dig.
7. Ett vittne behöver kanske aldrig möta dig i rätten
En vittnesattest – en skriftlig, ljud- eller videoinspelad utsaga, till exempel ett nedtecknat polisförhör – kan under vissa förutsättningar åberopas som bevis i stället för att personen hörs vid huvudförhandlingen. Utöver de fall där personen inte kan höras alls (t.ex. avliden eller på okänd ort) finns i brottmål en bredare ventil: en skriftlig berättelse får åberopas "om det är lämpligt", efter en helhetsbedömning av processekonomi och rättssäkerhet. Vägledningens egna exempel är bedrägeri- och penningtvättsmål där målsägandena bara ska lämna begränsade uppgifter, eller polispromemorior om sakförhållanden som inte ifrågasätts. Men principen är bredare än exemplen, och konsekvensen för dig kan vara att den som lämnat en uppgift mot dig aldrig behöver ställa sig i vittnesbåset. Vägledningen är samtidigt tydlig med att domstolen ska väga in rättssäkerheten – och att just ett uteblivet motförhör uttryckligen är en omständighet som kan tala mot att vittnesattesten tillåts.
8. Det gäller alla brottmål, oavsett storlek
Vägledningen påpekar uttryckligen att reglerna om videoinspelade förhör som bevis gäller alla brottmål, oavsett omfattning – inte bara stora, komplicerade utredningar. Eftersom huvudregeln sedan i somras är att förhör under förundersökningen ska dokumenteras med ljud och bild, skriver vägledningen att regleringen kan förväntas få ett stort genomslag i praktiken. Det som tidigare kunde uppfattas som ett undantagsverktyg för omfattande mål kan alltså vänta att bli en del av det normala förfarandet även i mindre ärenden – en utveckling vägledningen själv förutser, snarare än något som redan är etablerad praxis.
Vad vägledningen inte säger
RäV 2021:23 är skriven för åklagare, som ett verktyg för att avgöra när tidiga förhör och andra utsagor bör åberopas – inte som en guide för den som hörs. Det märks i vad som saknas: vägledningen beskriver att en misstänkt formellt kan begära en bevisupptagning, men ger inga råd om när det är strategiskt klokt. Den behandlar inte heller frågan om att du vid själva förhörstillfället bör informeras om att förhöret senare kan åberopas som bevis. Det är en fråga för försvararen att ta upp i tid – helst innan förhöret hålls, inte efteråt. Läs gärna vidare i genomgången av polisens egen förhörshandbok om hur själva förhöret läggs upp, och i vad du som vittne måste svara på om du kallas i den rollen.
Vad man kan ta med sig
- Sedan 1 juli 2026 ska ett videoinspelat förhör som åberopas tillåtas som bevis i rätten om det inte är olämpligt – tidigare krävdes att det var lämpligt. Åklagaren kan ange vilka delar som åberopas.
- Målsättningen är att motförhör ska erbjudas tidigt, i anslutning till förhöret. Men Europakonventionens krav kan vara uppfyllt redan om du får en reell möjlighet till motförhör vid något tillfälle under processen – även om det innebär att motförhöret skjuts upp till huvudförhandlingen.
- Sitter du häktad kan en tidig bevisupptagning i domstol påverka frågan om att häva häktning eller restriktioner, och ska då hållas inom två veckor.
- Är ni flera misstänkta kan du stängas ute från förhör med den andre; du får uppgifterna senast vid slutunderrättelsen.
- En utökad insynsrätt gäller inför motförhör, men den ger inte rätt till aktinsyn – det avgör förundersökningsledaren.
- En vittnesattest kan i vissa fall ersätta ett vittnesförhör helt. Men ett uteblivet motförhör är något domstolen uttryckligen ska väga in, och kan tala mot att attesten tillåts.
35 kap. 15 § rättegångsbalken (lydelse från 1 juli 2026) – ett videoinspelat förhör inför en brottsbekämpande myndighet får åberopas som bevis om det inte är olämpligt
23 kap. 21 b § 1 st. rättegångsbalken (lydelse från 1 juli 2026) – förhör under förundersökningen ska som huvudregel spelas in med ljud och bild
23 kap. 15, 15 a och 15 b §§ rättegångsbalken – bevisupptagning i domstol under förundersökningen: förutsättningar, skyndsamhetskrav och undantag från medmisstänktas rätt att närvara
23 kap. 18 § rättegångsbalken – underrättelse om skälig misstanke, en förutsättning för bevisupptagning under förundersökningen
23 kap. 18 c § rättegångsbalken – utökad insynsrätt inför ett motförhör, utan att ge rätt till aktinsyn
35 kap. 14 § rättegångsbalken – när en vittnesattest (skriftlig, ljud- eller videoinspelad utsaga) får åberopas i stället för ett förhör
36 kap. 16 §, 46 kap. 13 § och 49 kap. 3 § rättegångsbalken – tilläggsförhör, ny upptagning av redan upptaget bevis och överklagande av beslut att inte tillåta uppspelning
Artikel 6.3 d i Europakonventionen (lag 1994:1219) – rätten till motförhör
20 § 2 st. förundersökningskungörelsen – dokumentation av vilken information den misstänkte fått enligt 23 kap. 18 c § rättegångsbalken
- Åklagarmyndigheten, Rättslig vägledning (RäV) 2021:23 Tidiga förhör, Utvecklingscentrum, december 2021 (uppdaterad juli 2026) – avsnitt 2 reglerna i korthet, 3 videoinspelade förhör och lämplighetsbedömning, 3.2.3 motförhör, 4 bevisupptagning i domstol och häktning/restriktioner, 4.1.4 medmisstänktas närvaro, 5 vittnesattester, 6 insynsrätt, 7 matris
- Prop. 2025/26:155 En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess, s. 34 – 2026 års reform: presumtion för att videoinspelade förhör ska tillåtas som bevis
- Prop. 2020/21:209 Utökade möjligheter att använda tidiga förhör, s. 28, 47, 63–64 – 2022 års reform som RäV 2021:23 ursprungligen byggde på, bl.a. om lämplighetsbedömningen och bevisupptagning
- Rättegångsbalken 23 kap. 15, 15 a, 15 b, 18, 18 c §§ samt 35 kap. 14 och 15 §§, 36 kap. 16 §, 46 kap. 13 §, 49 kap. 3 § (lydelse från 2026-07-01)
- Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 6.3 d – rätten till motförhör
Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation. Innehållet är granskat av jurist.
Behöver du hjälp i din situation?
Artikeln är generell. Är du misstänkt, kallad till förhör eller anhörig till någon som är det, kan en försvarsadvokat ge råd om just ditt fall – ofta utan kostnad för dig om en offentlig försvarare förordnas.
Kontakta advokat → eller ring 010-173 18 50

