Vi läste åklagarnas handbok i bokföringsbrott – det här bör du veta

Vägledningen åklagaren har med sig

Ekobrottsmyndigheten publicerar sina rättspromemorior öppet. Den viktigaste för den som driver ett litet bolag heter Bokföringsbrott – Aktuella rättsfrågor, ARF 2023:1: 96 sidor skrivna för myndighetens egna åklagare om hur de ska bedöma om en bokföring är så bristfällig att det är ett brott, när brottet är ringa, när det är grovt, och vilket straff de ska föreslå. Den ersätter fem tidigare promemorior och är, enligt myndigheten själv, till för att få "större enhetlighet i bedömningarna" och för att hitta ärenden att driva till Högsta domstolen.

Vi har läst den med försvararens frågor, och mot lagen som gäller i dag. Det som står där är inte lag, och den binder varken domstolen eller åklagaren, som ska tillämpa lag, praxis och omständigheterna i det enskilda fallet. Men det är den vägledning åklagaren har med sig när hen bedömer om ett ärende ska bli åtal, strafföreläggande eller nedläggning. Sju saker är värda att känna till – och en av dem har hunnit bli inaktuell.

1. Det avgörande är inte hur mycket som är fel, utan för vem

Bokföringsbrott förutsätter att "rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning" inte i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen – det så kallade huvudsakskriteriet. Promemorian är tydlig med att det inte är en procentsats. Bedömningen ska vara kvalitativ och göras "utifrån ett helhetsperspektiv", och nyckeltal som resultat, eget kapital, omsättning och balansomslutning är stöd, inte svar. En brist som ger fel bild av det egna kapitalet i ett bolag med ekonomiska problem väger tyngre än samma belopp i ett bolag som går bra. Och myndigheten skriver ut vilka läsare den tänker på: leverantörer, anställda, investerare, Skatteverket. Frågan åklagaren ställer är om de kunde bedöma bolaget.

2. Fyra månader, fem månader – men bara för årsredovisningen

Vid försenad årsredovisning i aktiebolag har promemorian en tabell som bygger på Högsta domstolens avgöranden från 2018. Under fyra månaders försening: ringa brott. Under fem: ringa, om inte särskilda omständigheter talar emot. Över fem månader: normalt brott av normalgraden, men sex till sju månader kan "någon gång" vara ringa om verksamheten är begränsad och förseningen beror på förbiseende. Har ingen bokföring alls förts är brottet ringa bara under "mycket speciella omständigheter". I vågskålen ligger också omsättning, antal intressenter och om bolaget har negativt resultat och negativt eget kapital – då anses förseningen "särskilt ägnad att få menliga följder". Observera att månadsgränserna gäller just den försenade årsredovisningen. För brister i den löpande bokföringen – affärshändelser som inte bokförts, verifikationer som saknas – ger promemorian inga motsvarande tidsgränser; där är det huvudsakskriteriet och bristernas art som avgör.

3. Ringa brott: stark presumtion mot åtal – som upprepning kan bryta

Sedan 2013 får ringa bokföringsbrott åtalas bara om det "av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt". Promemorian kallar det "en stark presumtion mot åtal" – och eftersom det inte finns någon annan väg till straff än åklagarens åtal betyder det i praktiken att gärningen förblir ostraffad. Men den räknar upp när presumtionen bryts: när samma person företräder flera bolag som alla lämnat in för sent samma år, även om varje försening för sig är ringa, och när en tidigare försening inte lett till åtal och det händer igen. Samma försening kan alltså vara ringa i ett bolag, men flera ringa förseningar hos samma företrädare kan ändå leda till åtal. Åtalsprövningen görs av åklagaren och kan inte överprövas av domstol – men om domstolen bedömer ett åtalat normalbrott som ringa ska den fråga åklagaren, och hade hen inte åtalat ett ringa brott ogillas åtalet utan sakprövning.

4. Straffet åklagaren räknar med vid försenad årsredovisning

Promemorian ger sina åklagare tumregler. Normalpåföljden för försenade eller uteblivna årsredovisningar är villkorlig dom och dagsböter, och vid ett eller några räkenskapsår "vanligen 40 eller 50" dagsböter. Vid fyra till fem försenade räkenskapsår har hovrätterna dömt till mellan 80 och 180. Myndighetens egen genomgång av 31 hovrättsdomar visade att antalet dagsböter sällan påverkades av om brottet begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. För strafföreläggande – när åklagaren själv föreslår straffet och du slipper rättegång om du godkänner – anger promemorian tumregeln 40 dagsböter i den nedre halvan och 80 i den övre.

Här måste promemorian läsas med dagens lag i handen. Den skriver att villkorlig dom får föreläggas bara när det är "uppenbart" att domstolen skulle döma så, och att hundra dagsböter eller mer därför normalt ska bli åtal. Men sedan den 1 januari 2023 säger 48 kap. 4 § rättegångsbalken "sannolikt", inte "uppenbart" – ändringen var avsedd att utöka möjligheten till strafföreläggande i enkla fall. Promemorian är daterad fem dagar in på det året och återger den gamla lydelsen. Den som får ett åtal i stället för ett strafföreläggande kan alltså ha anledning att fråga varför. Och hela påföljdsdelen kommer att behöva skrivas om: riksdagen beslutade den 13 augusti 2026 om ett nytt påföljdssystem där villkorlig dom ersätts av villkorligt fängelse, i kraft den dag regeringen bestämmer.

5. Över en miljon: en möjlig presumtion – ingen fast gräns

Vad som är "mycket betydande belopp", ett av skälen till att ett bokföringsbrott bedöms som grovt, ska enligt förarbetena bedömas i förhållande till verksamhetens omfattning och kan inte anges i kronor. Ändå skriver promemorian att belopp över en miljon kronor "ofta leder till" att brottet bedöms som grovt, och att en miljon "möjligen" kan anses ge en presumtion för grovt brott – med reservationen om verksamhetens storlek. Det är ingen laggräns, och promemorian tar själv tillbaka den i samma andetag: bedömningen ska göras i relation till verksamheten och som en helhet. Men det är det belopp åklagaren har i huvudet. Grovt bokföringsbrott ger fängelse i lägst sex månader.

6. Femtio dagar – bokföringen får vänta, men inte kvittona

Ett helt avsnitt handlar om när bokföringen senast ska vara gjord, eftersom det avgör när ett brott över huvud taget är fullbordat. Villkoret kommer först: senareläggning förutsätter att verifikationerna hålls ordnade i takt med att de tas emot, och kontanta in- och utbetalningar har egna regler. Med det uppfyllt får alla företag senarelägga bokföringen av icke kontanta affärshändelser till 50 dagar efter utgången av den månad händelsen inträffade. Bolag med högst tre miljoner i omsättning får vänta till 50 dagar efter kvartalet, och de allra minsta, under en miljon och högst 50 verifikationer, till 60 dagar efter räkenskapsåret. Det åklagaren letar efter är något annat: om verifikationerna hållits ordnade och bevarats under tiden. Att bokföringstidpunkten inte har inträtt friar inte den som slängt kvittona eller låtit dem ligga i en hög – promemorian har egna avsnitt om just de fallen.

7. Olaglig verksamhet utesluter inte bokföringsplikt

Sist i promemorian står något som förvånar många: bokföringslagen gör ingen skillnad på laglig och olaglig verksamhet. Att verksamheten är olaglig utesluter alltså inte i sig bokföringsskyldighet – avgörande är om verksamheten omfattas av bokföringslagen – och utrymmet för undantag beskrivs som begränsat. Den som bedriver näringsverksamhet utan tillstånd, eller vid sidan av det bokförda bolaget, kan dömas för bokföringsbrott utöver det andra brottet. Undantaget är verksamhet där hela sektorn är olaglig, som narkotikahandel.

Vad myndigheten säger till dig – och inte

På sin webbplats har Ekobrottsmyndigheten en sida för den som är misstänkt. Den säger att du "vid allvarligare brott" har rätt till en försvarare som domstolen utser, att det vid mindre allvarliga brott "vanligtvis" inte behövs någon, att du ska ta med legitimation till förhöret och att försvararen får följa med. Det som inte står där: att du har rätt att inte yttra dig om misstanken och inte behöver medverka till utredningen av din egen skuld, att du kan begära en offentlig försvarare och föreslå vem, och att ett strafföreläggande inte behöver godkännas – det får samma verkan som en dom. Vägledningen till åklagarna är på 96 sidor. Sidan till dig är kortare.

Vad man kan ta med sig

• Promemorian är åklagarens vägledning, inte lag – men det är den åklagaren har med sig när ärendet bedöms.
• Huvudsakskriteriet är en helhetsbedömning för bolagets intressenter, inte en procentsats.
• Ringa brott har en stark presumtion mot åtal – upprepning och flera bolag med samma företrädare kan bryta den.
• Vid enbart försenad årsredovisning: villkorlig dom och vanligen 40–50 dagsböter. Över en miljon i fel ser åklagaren en möjlig presumtion för grovt brott – men ingen fast gräns.
• Bokföringen får vänta 50 dagar om verifikationerna hålls ordnade – de får inte försvinna en dag. Och promemorians regel om strafföreläggande bygger på en lydelse som ändrades 2023.

Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation. Innehållet är granskat av jurist.