Strypgrepp gav nödvärnsrätt – ändå 16 år för mord efter knivhugg
Du får försvara dig och din familj i ditt hem – men våldet måste hålla sig inom nödvärnsrättens ram. En man i Malmö fick gehör för att en gäst tagit strypgrepp på hans sambo, och fick ändå 16 års fängelse för mord. Hovrätten över Skåne och Blekinge fastställde den 2 september 2026 tingsrättens dom. Avgörande: flera knivhugg med en 21 centimeter lång kökskniv var uppenbart oförsvarliga, minst två av dem kom efter att greppet släppt, och situationen var inte så akut att han inte kunde besinna sig.
- Nödvärnsrätten ger ett relativt stort utrymme att använda våld mot ett angrepp. Gränsen går vid det uppenbart oförsvarliga – och här ansåg domstolarna att knivvåldet gick långt över den.
- Rätten dömde för mord med likgiltighetsuppsåt: han förstod att huggen var livsfarliga och var likgiltig inför om gästen dog.
- De internetsökningar han enligt domstolen gjorde från sambons mobil kvällen innan – om man får försvara sig i sitt hem – användes som stöd för att han hade beredskap för dödligt våld.
Läs videons text
Du får försvara din familj i ditt hem. Men den här mannen fick sexton år för mord ändå.
Malmö, oktober i fjol. Tre män kommer hem till hans lägenhet. Han säger att en av dem tar strypgrepp på hans sambo. Han hugger mannen flera gånger med en kökskniv. Mannen dör i trapphuset.
Domstolarna godtog att ett strypgrepp hade förekommit. Då hade han rätt att använda visst våld. Men flera hugg med en tjugoen centimeter lång kniv var uppenbart oförsvarligt. Minst två hugg kom efter att greppet släppt.
Kunde han inte besinna sig? Nej, sa rätten. Mannen var obeväpnad, situationen var inte akut.
Och kvällen innan hade han sökt på nätet: får man försvara sig i sitt hem, och vad händer om man dödar någon som attackerar. Det användes emot honom, som stöd för att han var beredd på dödligt våld.
Sexton års fängelse. Hovrätten fastställde domen.
Lärdomen: även när det finns en nödvärnssituation kan våldet gå så långt att det blir uppenbart oförsvarligt.
Misstänkt? Läs mer på förhör punkt se.
Så långt sträcker sig nödvärnsrätten – kort
Nödvärnsrätten ger ett relativt stort utrymme att använda våld för att avvärja ett påbörjat eller överhängande angrepp – på dig själv, någon annan eller ditt hem. Straffansvar inträder först om gärningen, med hänsyn till angreppet och omständigheterna i övrigt, är uppenbart oförsvarlig. Går du över gränsen kan du ändå gå fri om omständigheterna var sådana att du svårligen kunde besinna dig. I det här målet föll båda leden: kniv mot obeväpnad, flera hugg, fortsatt våld efter att greppet släppt, och en situation som rätten inte ansåg akut.
Är du misstänkt för våld och menar att du försvarade dig eller någon annan? Berätta det för din försvarare först – och läs vad du inte ska göra i polisförhöret. Du behöver inte bevisa nödvärn, men hur händelsen beskrivs från första förhöret påverkar hur invändningen bedöms.
Nödvärn (24 kap. 1 § BrB). En gärning i nödvärn är brott bara om den är uppenbart oförsvarlig med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Nödvärnsrätt finns mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, mot den som med våld hindrar att egendom återtas på bar gärning, och mot den som olovligen trängt in i eller vägrar lämna en bostad. Att någon är i ditt hem ger alltså inte fritt spelrum – våldet vägs mot angreppets farlighet och situationen i övrigt, med en marginal innan det blir uppenbart oförsvarligt.
Bevisbördan. Den tilltalade har inte bevisbördan för att nödvärn förelegat. Om invändningen inte kan lämnas utan avseende måste åklagarsidan motbevisa den på det sätt som krävs i brottmål. Här talade framför allt sambons tidiga uppgift i larmsamtalet och offrets DNA på hennes tröjkrage för att invändningen inte kunde avfärdas – domstolarna godtog att ett strypgrepp hade förekommit.
Nödvärnsexcess (24 kap. 6 §). Den som gjort mer än vad nödvärnsrätten medger går ändå fri om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig. I det här fallet beaktade tingsrätten att förloppet varit relativt snabbt, men ansåg efter en helhetsbedömning ändå att han kunde besinna sig. Domstolen framhöll särskilt att den andre mannen var obeväpnad, vilket han måste ha insett, och att situationen därför inte var akut.
Uppsåt. För mord krävs uppsåt till döden. Det finns tre former: avsikt (målet var att döda), insikt (döden var praktiskt taget oundviklig) och likgiltighet (gärningsmannen förstod risken och var likgiltig inför om den förverkligades). Tingsrätten ansåg att han måste ha förstått att handlandet var livsfarligt – flera kraftiga hugg, knivens längd och sårkanalen genom mellangärde och hjärta. Det var inte visat att han såg döden som praktiskt taget oundviklig, men domstolen fann att han var likgiltig inför om mannen dog. Därmed förelåg likgiltighetsuppsåt.
Mord eller dråp. Uppsåtligt dödande är mord (fängelse 10–18 år eller livstid). Är det uppsåtliga dödandet med hänsyn till omständigheterna mindre grovt döms i stället för dråp (6–10 år). Ett hastigt förlopp och starkt förmildrande omständigheter kan få betydelse, men bedömningen är samlad. Här ansåg tingsrätten att omständigheterna inte var så klart förmildrande att gärningen skulle bedömas som dråp.
Straffvärdet. Utgångspunkten för mord är sedan 2020 sexton års fängelse. Försvårande omständigheter kan ge mer eller livstid; förmildrande kan ge ned mot tio år. Vid helhetsbedömningen vägdes de mot varandra: offrets svåra lidande och dödsångest talade för ett högre straff, den pressade situationen, det hastiga förloppet och likgiltighetsuppsåtet (i stället för avsikt) för ett lägre. Resultat: sexton år.
Vad hände?
Konflikten började några dagar tidigare. En kväll i oktober 2025 misshandlades en granne i trapphuset i ett flerbostadshus i Malmö av flera män. Grannen var nära vän med paret som bodde två våningar upp, och enligt sambons samtal till SOS Alarm var misshandeln ett sätt att pressa paret på pengar. En av männen greps samma natt men släpptes den 10 oktober.
Samma dag fick mannen ett argt meddelande från en bekant som ansåg sig felaktigt utpekad inför polisen. De talades vid i telefon på kvällen. Strax före klockan tio gjordes två sökningar på internet från sambons mobil: om man får försvara sig i sitt hem, och vad som händer om man dödat en människa i sitt hem när man blivit attackerad.
Dagen därpå kom den bekante till lägenheten tillsammans med två andra män. Mannen släppte in dem. Inom någon eller några minuter hade han huggit den bekante flera gånger i överkroppen med en kökskniv med 21 centimeters blad. Den skadade tog sig ut, föll i trappan och avled kort därefter på våningsplanet nedanför.
Till polisen på plats, och i de två första förhören, pekade mannen dessutom ut en fjärde person som en av dem som kommit till lägenheten. Den personen greps, hans bostad genomsöktes två gånger och han satt frihetsberövad i tre dagar innan övervakningskameror visade att han varit någon annanstans. För det dömdes mannen även för falsk beskyllning.
Försvaret: han skyddade sin sambo
Mannen förnekade mord. Han uppgav att gästen tagit ett strypgrepp om sambons hals och att han handlat i nödvärn. Sambon berättade samma sak, och hade sagt det redan i larmsamtalet. I andra hand menade han att gärningen skulle bedömas som dråp. Åklagaren hävdade tvärtom att mannen planerat att döda gästen när han bjöd hem honom.
Domstolarnas bedömning
Ingen bevisad plan – men beredskap. Ett vittne berättade att mannen natten innan sagt sig vilja döda gästen på ett sätt som inte skulle leda till åtal. Tingsrätten trodde på vittnet; hovrätten var mer försiktig, eftersom uppgifterna lämnades först en månad senare. Åklagarens påstående att dödandet var planerat ansågs inte styrkt. Däremot visade internetsökningarna – som enligt domstolen gjordes av mannen från sambons mobil – enligt båda instanserna att han hade beredskap att använda våld och inte var främmande för dödligt våld.
Strypgreppet godtogs. Sambon hade nämnt greppet i larmsamtalet, och offrets DNA fanns på hennes tröjkrage. Rättsmedicinsk expertis kunde inte säga om DNA:t kom från ett grepp eller från blod som smittat av sig, men fyndet var förenligt med hennes berättelse. Det gick därför inte att bortse från att ett strypgrepp förekommit, och mannen hade rätt att använda visst våld för att freda henne.
Men uppenbart oförsvarligt. Flera hugg med en lång kniv gav mycket allvarliga skador. Av skadebilden drog rätten slutsatsen att minst två hugg utdelades efter att greppet släppt – varav ett var det dödande. De två männen som var med beskrev dessutom ett förlopp där sambon inte alls var i närheten, och deras version stämde bättre med skadorna, även om rätten värderade deras uppgifter med försiktighet.
Ingen excess. Förloppet var snabbt, men gästen var obeväpnad, vilket mannen måste ha insett när han angrep med kniv. Situationen var inte akut och kunde rimligen inte uppfattas så. Han kunde därför besinna sig.
Likgiltighetsuppsåt – mord. Det dödande hugget gick snett uppåt genom mellangärdet och hjärtsäcken in i hjärtat. Han måste ha förstått att handlandet var livsfarligt och var likgiltig inför om gästen dog. Omständigheterna var inte så förmildrande att det blev dråp.
Påföljd
Utgångspunkten för mord är sexton års fängelse. Att offret hann ta sig ut, falla i trappan och dö först en stund senare innebar svårt lidande och dödsångest – försvårande. Att mannen befann sig i en pressad situation med ett hastigt förlopp, och att uppsåtet var likgiltighet snarare än avsikt – förmildrande. Domstolen ansåg inte att omständigheterna sammantaget motiverade livstids fängelse. Påföljden blev fängelse i 16 år, och han ska vara häktad tills straffet kan verkställas. Domstolen beslutade också om skadestånd till offrets närstående, som mannen medgett som skäliga i sig. Åklagaren och de anhöriga hade yrkat livstid; mannen hade yrkat frikännande eller dråp. Hovrätten ändrade ingenting.
Domen kan överklagas till Högsta domstolen senast den 30 september 2026.
Vad betyder domen för dig?
Tre saker att ta med sig. Nödvärnsrätten gäller bara så länge det finns en nödvärnssituation – här ansåg tingsrätten att minst två av huggen kom efter att strypgreppet hade släppt. Att angriparen är obeväpnad är en viktig omständighet i bedömningen av vad som är försvarligt, men avgörande är angreppets faktiska farlighet och situationen i övrigt. Och det du söker på nätet före en händelse kan bli bevisning om vad du var beredd på. Är du misstänkt: tala med en försvarare innan du hörs.
3 kap. 1 § brottsbalken – mord
3 kap. 2 § brottsbalken – dråp
24 kap. 1 § brottsbalken – nödvärn
24 kap. 6 § brottsbalken – nödvärnsexcess
15 kap. 7 § brottsbalken – falsk beskyllning
29 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken – straffvärde och förmildrande omständigheter
Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation. Innehållet är granskat av jurist.
Behöver du hjälp i din situation?
Artikeln är generell. Är du misstänkt, kallad till förhör eller anhörig till någon som är det, kan en försvarsadvokat ge råd om just ditt fall – ofta utan kostnad för dig om en offentlig försvarare förordnas.
Kontakta advokat → eller ring 010-173 18 50
