Anhörig till någon som mördats – dina rättigheter

Vilka rättigheter har anhöriga när någon i familjen har mördats eller dödats?

När någon i familjen har mördats eller dödats genom brott ger lagen de närmaste anhöriga samma ställning som en målsägande. Enligt rättegångsbalken har den dödades efterlevande make eller maka, barn och barnbarn, föräldrar och syskon samma rätt som målsägande att ange brottet och att föra talan om det. Det betyder att ni kan stödja åklagarens åtal, ställa egna krav på skadestånd och själva överklaga om den tilltalade frikänns. Ni kan också tillföra egna delar till åtalet. Tycker ni till exempel att åklagaren har valt en för mild linje kan ni framställa ett eget ansvarsyrkande som bättre motsvarar allvaret i gärningen.

Som anhörig kan du också begära skadestånd av den som döms. Kravet behöver inte vara klart när utredningen börjar. Men om det framställs för sent finns en risk att domstolen avskiljer det, och då får skadeståndet prövas i en egen rättegång längre fram.

Utöver detta kan ni ofta få ett eget juridiskt stöd i form av ett målsägandebiträde. Ni kan också få ersättning för egna psykiska besvär, en särskild anhörigersättning och ersättning för begravningen. Om den som döms inte betalar kan staten i många fall betala i stället. Varje del beskrivs här nedanför, en fråga i taget.

Har anhöriga rätt till målsägandebiträde, och kostar det något?

Anhöriga till någon som har mördats kan få ett målsägandebiträde, och det är staten som betalar biträdet. Enligt lagen om målsägandebiträde ska ett biträde förordnas i mål om bland annat mord och vållande till annans död, om målsäganden med hänsyn till sin relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas behöva ett. Högsta domstolen slog 2020 fast att en nära anhörig till en person som har mördats tillhör den krets som kan få ett målsägandebiträde. I praktiken får de närmaste anhöriga ett biträde när någon har dödats med uppsåt.

Lagen talar om behov, men vid mord och dråp är behovet i regel givet. Högsta domstolen sa 2010 att efterlevande kan få ett biträde när de själva har drabbats av personskada till följd av brottet. Biträdet förordnas för var och en av er som personer. Ett dödsbo kan inte få något målsägandebiträde.

Biträdet får sin ersättning av allmänna medel enligt rättshjälpslagens regler. Den som döms kan bli skyldig att betala tillbaka kostnaden till staten. När ett biträde har förordnats ersätts också era kostnader för bevisning och utredning om skadeståndet på samma sätt som vid rättshjälp. Ett biträde kan däremot inte förordnas sedan åklagaren har beslutat att inte väcka åtal.

Får vi själva välja vem som blir målsägandebiträde?

Anhöriga får själva föreslå vem som ska bli målsägandebiträde, och domstolen ska som huvudregel följa förslaget. Lagen säger att om målsäganden har föreslagit någon som är behörig, ska den personen förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det. Ett biträde förordnas på begäran av målsäganden eller när det annars finns anledning till det.

Behörig är en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som har avlagt de kunskapsprov som krävs för att bli domare. Lagen kräver också att personen på grund av sina kunskaper och erfarenheter är särskilt lämplig för uppdraget.

Att byta biträde senare är svårare. Domstolen får besluta om byte bara om det finns särskilda skäl, och har biträdet redan bytts en gång krävs synnerliga skäl för ett nytt byte. Biträdet får inte heller utan domstolens tillstånd låta någon annan ta över uppdraget. Därför är det i början, när biträdet förordnas, som ert önskemål väger tyngst.

Vad gör målsägandebiträdet?

Målsägandebiträdet ska enligt lagen ta till vara era intressen i målet och ge er stöd och hjälp. Redan när lagen kom betonades att biträdet ska lindra påfrestningarna under utredningen, och senare lagändringar har lyft fram biträdets personliga och medmänskliga stöd. Högsta domstolen har återgett detta i sina avgöranden.

En av biträdets viktigaste uppgifter är att föra ert krav på skadestånd. Enligt lagen gör biträdet det om inte åklagaren gör det. Högsta domstolen har förklarat att det i praktiken normalt inte förekommer att åklagaren för målsägandens talan när det finns ett målsägandebiträde. Biträdets uppgift finns kvar även om skadeståndsfrågan bryts ut och avgörs för sig, och även om domen bara överklagas i fråga om skadeståndet.

Förordnandet gäller som huvudregel till dess att tiden för att överklaga domen har gått ut. Överklagar åklagaren eller den tilltalade domen i skuldfrågan, prövas behovet på nytt i hovrätten. Domstolen ska då bland annat väga in om ni ska höras och vad som ska prövas om skadeståndet. Högsta domstolen förordnade 2020 ett biträde i hovrätten för en make vars fru hade mördats, eftersom åklagaren inte ville föra hans skadeståndskrav och kravet inte var okomplicerat.

Vilken ersättning kan anhöriga få, och hur mycket?

Anhöriga kan få flera slags ersättning när någon har dödats genom brott, i första hand som skadestånd från den som döms. Den första är anhörigersättning för egna psykiska besvär som går utöver den sorg och saknad som ett dödsfall brukar medföra. Enligt Högsta domstolen presumeras sådana besvär hos de närmaste vid uppsåtligt dödande, så läkarintyg behövs normalt inte.

Beloppet bestäms med en schablon. Vid uppsåtligt dödande och vid grov vårdslöshet som ligger mycket nära uppsåt räknar Brottsoffermyndigheten med 80 000 kronor för brott från den 7 oktober 2024. För tidigare brott gäller 60 000 kronor, i linje med Högsta domstolen 2017. Vid annan oaktsamhet är beloppen 40 000 respektive 30 000 kronor. Högsta domstolen 2025 tillämpade den högre nivån när ett uppsåtligt våldsbrott ledde till döden utan att gärningspersonen hade uppsåt att döda.

Den andra är särskild anhörigersättning, som infördes den 1 juli 2022. Den ska ersätta den chock, förtvivlan och maktlöshet som typiskt uppstår och är enligt lagen lika stor för var och en. Brottsoffermyndigheten räknar med 50 000 kronor för brott från den 1 juli 2022.

Den tredje är ersättning för begravningen. Den som har betalat får ersättning för faktiska och skäliga kostnader, även för en minnesstund i anslutning till begravningen. Kransar, blommor och framtida gravskötsel ersätts inte. Sorgkläder och resor till begravningen kan ersättas till make eller sambo, föräldrar och barn. Den som var försörjd av den som dödats kan också få ersättning för förlorat underhåll.

Vem räknas som nära anhörig, och kan någon nekas ersättning?

Som nära anhörig med rätt till ersättning räknas den som stod den som dödats särskilt nära. Enligt Högsta domstolen tar reglerna främst sikte på make eller maka, sambo, barn och föräldrar. Även syskon som bodde tillsammans med den som dödats kan ha rätt till ersättning. Brottsoffermyndigheten skriver att andra också kan räknas som närstående, men att de då kan behöva visa att de stod den avlidne särskilt nära.

Lägg märke till skillnaden mot rättegången. Där har alla syskon samma rätt som en målsägande att föra talan, men för ersättningen räcker inte släktskapen ensam.

För föräldrar till vuxna barn med eget boende krävs enligt praxis att relationen var normal och sedvanlig. Brottsoffermyndighetens nämnd har nekat brottsskadeersättning när relationen mellan föräldrarna och barnet var bruten efter allvarliga missförhållanden, trots att tingsrätten hade gett föräldrarna skadestånd.

Den särskilda anhörigersättningen ska inte betalas om det är uppenbart oskäligt. Brottsskadeersättning från staten kan också sättas ned om den som dödats genom sitt eget uppträdande i samband med brottet ökade risken för skadan.

Vad händer om den som döms inte kan betala?

Om den som döms inte kan betala skadeståndet kan staten betala brottsskadeersättning genom Brottsoffermyndigheten. Den omfattar både ersättningen för psykiska besvär och den särskilda anhörigersättningen. När staten har betalat tar den över ert krav och kräver den dömde på pengarna. Brottsoffermyndigheten får avstå helt eller delvis från att kräva tillbaka beloppet om det finns synnerliga skäl.

Den 1 september 2026 ändrades reglerna för åtal som väcks från och med den dagen. Då prövas en ansökan i regel bara om ni har begärt skadestånd i rättegången och kravet har prövats i en dom som har vunnit laga kraft. Från ersättningen dras skadestånd som faktiskt har betalats och ersättning från försäkringar. Har åtal väckts före den 1 september 2026 gäller de äldre reglerna. Brottsoffermyndighetens vanliga frågor beskriver fortfarande vägen där man först vänder sig till Kronofogden.

Ansökan ska komma in inom tre år från att domen vann laga kraft. Brottsoffermyndigheten anger att handläggningen tar omkring sju till nio månader. I ansökan begärs den särskilda anhörigersättningen under kränkning, eftersom det ännu saknas en egen rad för den. Har domstolen prövat den, får staten inte bestämma ett lägre belopp än domstolen. Beslutet kan inte överklagas. Har en tjänsteman fattat beslutet kan ni begära att Nämnden för brottsskadeersättning omprövar det, och myndigheten ska själv ändra ett beslut som visar sig vara fel om det kan ske till er fördel.

Vad händer om ingen åtalas eller döms?

Om ingen åtalas eller döms för att någon i familjen har dödats finns ändå vissa möjligheter kvar. Enligt rättegångsbalken får en målsägande själv väcka åtal för ett brott som hör under allmänt åtal, om brottet har angetts och åklagaren har beslutat att inte åtala, och de närmaste anhöriga har samma rätt som en målsägande. Ett målsägandebiträde kan däremot inte förordnas efter ett sådant beslut.

Brottsskadeersättning kan betalas även när gärningspersonen är okänd, om utredningen visar att skadan har uppkommit genom brott. Brottet ska ha anmälts, och den skadelidande ska i skälig utsträckning ha hjälpt till med utredningen. Ansökan ska då komma in inom tre år från att förundersökningen lades ned eller beslutet i åtalsfrågan fattades.

Om förundersökningen läggs ned för att det inte går att visa att det som hänt var ett brott, lämnar Brottsoffermyndigheten normalt ingen ersättning. Ett sådant beslut kan ni begära att få prövat genom att skriva till den polisenhet eller åklagarkammare som fattade det. Kan polisen inte visa att en viss person gjorde det, men det kan vara en annan okänd gärningsperson, kan ersättning ändå betalas.

Ni behöver inte bära detta ensamma. Brottsoffermyndigheten påminner om att vårdcentralen, brottsofferjourer och socialtjänsten i kommunen kan ge stöd, och att socialtjänsten har ansvar för att också anhöriga får stöd och hjälp.

Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation. Innehållet är granskat av jurist.