Rattfylleri – vad händer vid polisens kontroll och efteråt?

Rattfylleri – gränserna och straffen

Rattfylleri regleras i 4 och 4a §§ trafikbrottslagen (SFS 1951:649). Det finns tre nivåer:

• Rattfylleri: minst 0,2 promille alkohol i blodet. Böter eller fängelse upp till 6 månader.
• Grovt rattfylleri: minst 1,0 promille, eller omständigheterna gör det grovt. Fängelse upp till 2 år.
• Drograttfylleri: narkotika i blodet (nollgräns – undantag för narkotikaklassade läkemedel som tagits enligt läkares ordination), eller annan påverkan som gör att du inte kan köra på ett betryggande sätt.

Vid polisens kontroll

Om du stoppas vid en nykterhetskontroll har polisen rätt att genomföra ett utandningsprov. Vägrar du att blåsa kan polisen istället ta ett blodprov – att vägra utandningsprov är inte i sig ett brott i Sverige. Om provet visar positivt värde tas du med för ytterligare provtagning och förhör. Du har rätt till en advokat direkt.

Körkortsåterkallelse

Transportstyrelsen prövar om ditt körkort ska återkallas. Vid rattfylleri kallas du oftast till ett lämplighetsprov och måste genomgå alkohol- och drogutredning. Spärrtiden är lägst 1 månad och högst 3 år; vid grovt rattfylleri lägst 12 månader (5 kap. 6 § körkortslagen).

Vad kan en advokat göra?

En advokat kan inte ändra promillehalten, men kan: ifrågasätta om provtagningen gick rätt till, granska om formella fel begicks vid kontrollen, och påverka om brottet bedöms som rattfylleri eller grovt rattfylleri. Det har stor betydelse för straffet.

Alternativt körkortsinnehav

Om du döms för grovt rattfylleri kan du ansöka om alkolåskörkort (ALK) som alternativ till spärrtid. En advokat kan hjälpa dig med den processen.

Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation. Innehållet är granskat av jurist vid Ejder Advokatbyrå.