Polis dömd för tjänstefel vid kroppsbesiktning

Begär en offentlig försvarare som tillvaratar dina intressen. Begär advokat Robert Klackenborn.

I en nylig dom från Svea Hovrätt blev en polis fälld för tjänstefel då han utförde en olaglig kroppsbesiktning på en ungdom (14 år), när polisen på sin höjd haft fog för att utföra en visitation. Det polisen, bevisligen, hade gjort var att få målsäganden att klä av sig till underkläderna och sedan fått målsäganden att lätta på kalsongerna så att ”[polisen) kunnat iaktta [målsägandens] könsorgan”.

Följande citat, från polisen som dömdes för tjänstefel, ramar relativt väl in skillnaden mellan en kroppsbesiktning och en visitation

“En visitation är att kontrollera underkläder och en besiktning är att be personen lyfta på pungen eller att kontrollera håligheter på kroppen, dra fingrar genom hår eller att hålla isär skinkorna”.

Bakgrunden till att det hela blev ett straffrättsligt är eftersom det ställs mycket höga krav på ingripande undersökningar av barn under 15 år och en kroppsbesiktning är såklart oerhört ingripande.

Hovrätten fastställde enbart tingsrättens dom, dvs höll med om det tingsrätten kommit fram till. Det tingsrätten kom fram till var att det inte alltid är en glasklar linje mellan kroppsbesiktning och visitation, men att polisen tagit sig över gränsen. Rätten kom dock fram till att överträdelsen skett av oaktsamhet snarare än med berått mod. Tjänstefel är alltså ett av de förhållandevis fåtal brott som kan begås av oaktsamhet, dvs genom att förövaren är klantig eller inte överväger situationen helt före handlande.

När rätten dömer någon för ett brott sker så enligt en glidande skala där ”uppsåtsfrågan” blir mycket viktig för straffet. Att förövaren har handlat med direkt uppsåt, alltså med avsikt att begå brottet ifråga, anses mest förkastligt. Efter direkt uppsåt kommer – i fallande straffbarhetsgrad – indirekt uppsåt, likgiltighetsuppsåt och sedan oaktsamhet.

Att bedöma huruvida någon har handlat med uppsåt/medvetenhet eller av oaktsamhet/klantighet är viktigt eftersom det får stor betydelse för straff som för skadeståndsskyldighet.

Normalt utgår inget skadestånd till brottsoffret om förövaren har handlat med oaktsamhet. Detta eftersom skadestånd på grund av brottslig kränkning enbart ska utgå då förövaren medvetet (med uppsåt) har utsatt brottsoffret för kränkningen. Det finns undantagsfall då grov vårdslöshet, som närmar sig uppsåt, kan ge skadestånd för kränkningen som brottet innebär. Men det är verkligen i undantagsfall.