Begär en offentlig försvarare som kämpar för dig. Begär advokat Robert Klackenborn.
Av penningtvättslagen framgår att
3 § För penningtvättsbrott döms, om åtgärden syftar till att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde, den som
1. överlåter, förvärvar, omsätter, förvarar eller vidtar annan sådan åtgärd med egendomen, eller
2. tillhandahåller, förvärvar eller upprättar en handling som kan ge en skenbar förklaring till innehavet av egendomen, deltar i transaktioner som utförs för skens skull, uppträder som bulvan eller vidtar annan sådan åtgärd.
4 § För penningtvättsbrott döms även den som, utan att åtgärden har ett sådant syfte som anges i 3 §, otillbörligen främjar möjligheterna för någon att omsätta pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet.
Ett vanligt penningtvättsfall är att en person blir kontaktad av någon som säger: ”om jag får låna ditt bankkonto för att överföra 50 000 kr så får du tusen kronor. Du behöver bara föra vidare pengarna till ett annat konto så fort du får in pengarna”.
Pengarna ska ”härröra” dvs komma från ett brott. Exakt vad brottet är behöver inte vara helt klart, men det ska vara ”styrkt” (vilket är en bevisnivå som används av domstolar) att pengarna kommer från ett brott. Ett mycket vanligt sådant brott är bedrägeri, tex sms-bedrägeri.
Det man, som penningtvättare, gör ska även (enligt 3 §) ”syfta” till att dölja pengarna eller att någon annan får dem. Att det står just ”syftar” har betydelse, det betyder nämligen att åtgärden (tex utlåning av sitt konto) inte behöver ha någon faktiskt effekt för brottet. Detta betyder att man kan försöka dölja pengar, misslyckas med att dölja pengarna och ändå dömas för penningtvätt.
Av 4 § framgår att ”otillbörligt främjande” av omsättning av brottsvinster även kan vara olagligt. Som exempel på detta kan nämnas kontantköp av dyr egendom, tex en lyxbil.
Av lagen framgår att penningtvättsbrott av normalgraden leder till högst fängelse i två år. Penningtvätt av summor som (2023) understiger 267 500 kr är normalt att bedöma som av normalgraden.
Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen avsett betydande värden, om de brottsliga åtgärderna har ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av särskilt farlig art.
Motsatsvis, i förhållande till penningtvättsbrott av normalgraden, gäller alltså tvätt av summor som överstiger 267 500 kan utgöra ett grovt penningtvättsbrott.
Blir man dömd för ett brott bestäms straffet, förenklat, i två steg. Steg ett är att ett ”straffvärde” bestäms. Detta handlar om vad brottet som sådant ska ge för straff, rent objektivt. Steg två handlar om att bedöma om det finns någon anledning att bestämma straffet på annat vis utifrån den specifika gärningsmannen, detta kallas för ”straffmätning”. Nedan följer enbart vissa riktlinjer för steg ett, eftersom det inte går att säga någonting generellt av värde för steg två.
Straffvärdet hos ett penningtvättsbrott har en starkt koppling till summan pengar. Men det är inte en linjär koppling. Som exempel kan nämnas att penningtvätt av antingen 100 kr eller 5 000 kr skulle påverka straffet mer än antingen 50 000 kr eller 55 000 kr.
Det man måste känna till när man läser listan nedan är vad ett ”artbrott” är. Artbrott är brott som samhället anser är särskilt allvarliga, tex narkotikabrott och våldsbrott. När det handlar om sådana brott så finns det en presumtion (dvs en grundtanke) om att straffet ska bli fängelse. Många brott är dock inte artbrott, tex penningtvättsbrott. Så ett straffvärde om sex månader i fängelse kan ge villkorlig dom. En villkorlig dom är förenklat en varning. Begär man inga nya brott så betyder den villkorliga domen egentligen ingenting i praktiken. Men begår man nya brott så kan den villkorliga domen omvandlas till fängelse.
Nämnvärda exempel från domstolspraxis, gällande penningtvätt, är:
30 miljoner kronor gav ett straffvärde om 4,5 år i fängelse (NJA 2018 s. 1010 I). En not om detta fall är att två personer var inblandade. Den ena fick som sagt 4,5 år och den andra fick 3 år eftersom den senare var mindre delaktig och hade psykiska problem.
2,7 miljoner kronor gav fängelse i två år (NJA 2019 s. 305). Här skärptes straffet faktiskt från vad summan borde motivera, eftersom gärningsmannen var ganska djupt insyltad i brottsligheten.
2,5 miljoner kr gav 1,5 år i fängelse (Hovrätten över Skåne och Blekinge, B 1929–18). Hovrätten menade samtidigt att straffet, utifrån summan, borde vara ett år och nio månader. Men eftersom gärningsmannen hade blivit utsatt för hot så mildrades straffet.
1,8 miljoner kronor gav ett straffvärde om 1,5 år i fängelse (NJA 2018 s. 1010 II). Här dömdes dock enbart ett år ut, eftersom det fanns vissa förmildrande omständigheter.
1,6 miljoner kr gav 1,5 år i fängelse (Hovrätten över Skåne och Blekinge, B 598–18).
1,2 miljoner gav ett år i fängelse (Svea hovrätt, B 2529–18)
712 000 kr gav ett år i fängelse (Svea hovrätt, B 12439–18).
630 000 kr gav villkorlig dom och dagsböter (Hovrätten över Skåne och Blekinge, B 3572–18.). Hovrätten menade att straffvärdet låg på nio månader i fängelse.
435 000 kr gav villkorlig dom och dagsböter (Svea hovrätt, B 477–18). Hovrätten menade att straffvärdet låg på sex månaders fängelse.
Knappt 250 000 kr gav villkorlig dom (NJA 2018 s. 1010 III). Här menar HD att straffvärdet uppgår till fängelse i fem månader. Sedan fanns det förmildrande omständigheter, tex att gärningsmannen inte var medveten om att hans konto skulle användas för brott när han ursprungligen lånade ut det.
Belopp under 250 000 kr ger normalt villkorlig dom, ofta i kombination med dagsböter.
En stor risk, som kan vara mycket mer förödande än själva straffet, är att man vid penningtvätt kan bli skadeståndsskyldig. Ofta är det skadestånd till brottsoffret vid ”förbrottet” som blir aktuellt. En person som döms för penningtvätt av 200 000 kr kan tex få betala 15 000 kr i dagsböter, men bli skyldig att betala 200 000 kr till personen som ursprungligen blev av med pengarna (tex genom bedrägeri). Detta kan alltså bli följden även om penningtvättaren inte var medveten om att det hade begåtts ett bedrägeri.
Det finns dock undantag från skyldigheten att behöva betala skadestånd. Ett exempel är när gärningsmannens agerande inte har gjort det särskilt mycket svårare för det ursprungliga brottsoffret att få tillbaka sina pengar. Ett exempel skulle kunna vara att en bedragare överför 100 000 kr till en person, som i sin tur ska föra vidare pengarna till utlandet. Men personen som ska föra vidare pengarna får kalla fötter och för tillbaka pengarna till bedragaren. I detta fall är det som att överföringen från bedragaren till penningtvättaren inte hade skett. Personen som lånat ut sitt konto kan fortfarande bli dömd för penningtvätt, men kan slippa betala skadestånd.
Blir du kallad till förhör och delges misstanke om penningtvättsbrott ska du begära en försvarare. I sådant fall kan du önska advokat Robert Klackenborn.