Begär ett målsägandebiträde som kämpar för dig. Begär advokat Robert Klackenborn.
Den som har utsatts för ett brott kallas för målsägande eller ibland för målsägare. Termen målsägande används under förundersökningen (utredningen av brott som åklagaren och polisen utför) och under rättegången i domstol. Målsägande är den ena parten i en brottsutredning eller brottmålsprocess i domstol, där den andra parten är ”den tilltalade” eller ”den misstänkte”.
Målsägandebiträdet ska ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. Målsägandens intressen kan vara ekonomiska såväl som praktiska eller att utfallet blir rättvist. Som exempel kan nämnas målsägandens intresse av att förövaren får ett visst straff, blir utvisad ur landet eller att grunden för framtida domstolsprocesser skapas. I det senare fallet kan det handla om att skadestånd inte kan beräknas för närvarande, men där ett mycket stort sådant kan bli aktuellt vid ett senare tillfälle.
Stöd och hjälp kan handla om att målsägandebiträdet hjälper till med att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att målsäganden ska känna sig trygg. Som exempel kan nämnas att målsäganden och den tilltalade sällan behöver sitta i samma rum under förhör i domstol. Men om målsäganden, eller den tilltalade, ska sitta i olika rum eller rentav i olika städer så kräver detta viss administration – vilket målsägandebiträdet kan ordna med.
Tidiga förhör under polisutredningen är kritiska för att polisen ska kunna utreda brottet så effektivt och snabbt som möjligt. Detta är även normalt under denna tid som målsäganden behöver ett så starkt stöd som möjligt. Målsägandebiträdet ska även ge generella råd eller hjälpa till med att ta fram bevisning. Målsägandebiträdet kan även ge information om skyddsåtgärder som kan vara aktuella – tex kontaktförbud.
Biträdet ska bistå målsäganden med att föra talan om enskilt anspråk i anledning av brottet. Enskilt anspråk handlar om skadestånd. De vanligaste skadeståndsanspråken som framställs på grund av brott är
Ideellt skadestånd – dvs skadestånd på grund av kränkningen som brottet innebär. Storleken på skadestånd på grund av kränkning följer normalt med brottets ”rubricering”, tex ”våldtäkt” eller ”grov våldtäkt”.
Sakskada – dvs skadestånd på grund av att saker har förstörts genom brottet. Detta kan handla om alla slags fysiska föremål som har förstörts, tex en bil eller kläder.
Personskada – normalt brukar denna typ av skadestånd rymmas inom det som kallas för ”lyte och bestående men”. Detta kan handla om skadestånd på grund av estetiska förändringar, tex ett stort ärr, eller nedsatt funktionsförmåga, tex att målsäganden blir förlamad.
Ren förmögenhetsskada – skador som inte har med det som har nämnts ovan kallas för ren förmögenhetsskada. Som exempel kan nämnas utebliven inkomst eller pengar som målsäganden har blivit av med genom bedrägeri.
Målsägandebiträde kan du få om du har blivit utsatt för till exempel sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan ge fängelse för den som begått brottet. Detta följer av lag (1988:609) om målsägandebiträde, där följande framgår.
När en förundersökning har inletts eller återupptagits ska ett särskilt biträde för målsäganden (målsägandebiträde) förordnas i mål om
1. brott enligt 6 kap. brottsbalken, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde,
2. brott enligt 3 eller 4 kap. brottsbalken, på vilket fängelse kan följa, eller enligt 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om det med hänsyn till målsägandens personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har behov av ett sådant biträde,
3. annat brott på vilket fängelse kan följa, om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av ett sådant biträde.
Målsägandebiträdet får ersättning från staten för uppdraget som målsägandebiträde. Målsäganden betalar alltså ingenting för sitt målsägandebiträde.
Kan du inte närvara måste du kontakta domstolen så snart som möjligt. Giltiga skäl kan vara hinder i kollektivtrafiken, sjukdom eller något annat hinder.
Om någon uteblir från en rättegång kan den behöva skjutas upp. Samtliga berörda blir då kallade till ett nytt tillfälle. Om man inte dyker upp till domstolen enligt kallelse kan man bli skyldig att betala vite eller bli hämtad av polis.
Målsäganden har rätt att få information om:
rätt till målsägandebiträde, om kontaktförbud samt om vilka andra skyddsåtgärder som finns och om möjlighet till alternativt boende,
rätt till tolk,
rätten att bli underrättad om förundersökning (utredning av brottet) inte inleds eller läggs ner,
att personen som är misstänkt för brottet har avvikit (rymt) eller blivit släppt,
att åtal har väckts.
Om du är rädd för någon, till exempel den åtalade, eller om du av någon annan orsak har särskilt svårt för att berätta när en viss person är närvarande, bör du i god tid före rättegången kontakta domstolen. Detta görs oftast genom målsägandebiträdet. Ett skickligt målsägandebiträde är även ett bra stöd för sin klient.
Ett målsägandebiträde är oftast en advokat. En advokat har genomgått juristprogrammet (4,5 år) och sedan varit biträdande jurist vid en advokatbyrå under minst tre år. Den eftergymnasiala utbildningen till advokat är alltså minst 7,5 år.
Merparten av sin tid spenderar advokat Robert Klackenborn i Stockholm. Eftersom advokat Robert Klackenborn ofta begärs som målsägandebiträde tar uppdragen honom dock till Göteborg, Malmö och övriga domstolar i Sverige. Vid önskemål om att advokat Robert Klackenborn ska vara ert målsägandebiträde är ni välkommen att kontakta advokat Robert Klackenborn eller att meddela polisen direkt om att han önskas som målsägandebiträde.