Misstänkt för brott

Begär en offentlig försvarare som tillvaratar dina intressen. Begär advokat Robert Klackenborn.

Advokat Robert Klackenborn är specialiserad inom brottmål. Han har följande tips för den som är misstänkt för ett brott.

Det absolut första du som är misstänkt för ett brott ska göra är att se om du har rätt till en offentlig försvarare. Det är alltid bäst att diskutera sin situation med en advokat innan man talar med polisen. Många tänker sig att den som är oskyldig inte bör skaffa en försvarare, eftersom det gör att man ser mer skyldig ut. Detta är fel tänkt av två skäl. Dels så spelar det ingen roll om polisen skulle tycka att det är misstänkt att skaffa en advokat. Det enda som spelar roll när det gäller detta är hur en domstol skulle bedöma saken, och där finns det inget utrymme för "skuld genom att skaffa en försvarare". Dels så finns det egentligen bara två vis som oskyldiga blir dömda. 1. antingen genom att hen blir felaktigt utpekad av ett vittne, eller 2. genom att den misstänkte själv uttalar sig under förhör på ett sånt vis att hen framstår som skyldig. Min erfarenhet är att många som är misstänkta för brott, särskilt allvarliga brott, blir mycket stressade. Hög stressnivå sänker förmågan att kunna tänka klart och långsiktigt. Det är just på grund av detta som vissa ljuger under förhör, dvs inte eftersom de är skyldiga utan eftersom de tror att de kan ta sig ur den polisiära situationen enklare genom en vit lögn. Men ibland så kan saken kontrolleras, och då är man plötsligt i en långt värre situation än om man bara hade varit tyst från början.

Många tänker sig att den som är oskyldig inte bör skaffa en försvarare, eftersom det gör att man ser mer skyldig ut. Detta är fel tänkt av två skäl.

När hålls förhör?

Under en förundersökning får förhör hållas med var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen (se 23 kap. 6 § rättegångsbalken, RB).

En person kan förhöras som misstänkt, målsägande, vittne eller annan. I det sistnämnda fallet brukar man säga att personen hörs upplysningsvis. Även en person mot vilken det finns en svag misstanke, som inte når upp till nivån skälig misstanke, kan höras upplysningsvis.

För personer som är misstänkta för brott sker förhöret ofta i samband med att misstankegraden når upp till vad som kallas för "skäligen misstänkt". När misstankegraden är så pass hög ska den misstänkte underrättas om vad misstanken består i, genom att man får höra en "gärningsbeskrivning", som består av de centrala momenten i misstanken: dvs tid, plats och det handlande som polisen menar är brottsligt. En gärningsbeskrivning kan se ut på följande vis: "Anders Andersson har den 15 mars 2022 utdelat ett slag med knuten näve, som träffade Bertil Bengtsson på näsan så att smärta uppstod. Gärningen begicks med uppsåt". Att man ska bli delgiven misstanke om brott enligt ovan följer av 23 kap. 18 § 1 st. rättegångsbalken. Anledningen till att man ska bli delgiven misstanke vid det stadiet är så att man ska kunna förbereda sitt försvar i god tid. Sedan är det långt ifrån alla misstankar om brott som leder fram till att någon åtalas (dvs att det blir en domstolsprövning), men det är fortfarande viktigt att förbereda försvaret i tid.

Måste den misstänkte svara på frågor i ett förhör

Nej, absolut inte. Detta är till och med någonting som den misstänkte ska underrättas om under förhöret. Av förundersökningskungörelsens 12 § framgår att den misstänkte inte behöver" yttra sig över misstanken och inte heller i övrigt behöv[er] medverka till utredningen av sin egen skuld."

Däremot så finns det särskilda situationer där det kan vara bra att så tidigt som möjligt berätta om en viss situation, eftersom det kan få betydelse i en senare rättegång. Ta följande exempel från Hovrätten över Skåne och Blekinges dom i mål B 904-21 från 2021-10-11, som handlade om en nödvärnsinvändning vilken lämnades först i tingsrätten. Den tilltalade blev frikänd i tingsrätten och fälld i hovrätten, som menade följande:

[Den tilltalade] har först under huvudförhandlingen vid tingsrätten, ungefär åtta månader efter händelsen, och inte i något av de polisförhör som hållits med honom under förundersökningen, berättat att det i själva verket var [målsäganden] som attackerade honom med en kniv. Den förklaring han har lämnat till varför han har ändrat sina uppgifter på det sättet är inte trovärdig.

I vissa fall kan det därför vara en bra idé att bidra till utredningen under ett tidigt skede, mer om detta nedan.

Ska man svara på frågor under ett förhör?

Grovt uppdelat så finns det tre vis att hantera ett förhör på.

den misstänkte svarar på alla frågor som ställs,
den misstänkte, eller försvararen, har förberedda svara på vissa frågor.
den misstänkte avböjer att svara på frågor, tex genom svaret "ingen kommentar".

Vilket av alternativen ovan som är bäst beror på omständigheterna i det särskilda fallet. Generellt lutar jag dock åt att alternativ 3. är det som är minst riskabelt. Alternativ 2. kan dock relativt ofta vara en bra idé, särskilt om det är så att man vill introducera någon ansvarsfrihetsgrund, tex nödvärn. Alternativ 1. är praktiskt sett bara en bra idé om det är exceptionellt tydligt att man inte har begått ett brott, tex om man har bevis för att man, vid tiden för brottet, var på en helt annan plats än den där brottet begicks.

När och hur får man en försvarsadvokat

Ofta så får man frågan från polisen, i samband med att förhör bokas in: vill du ha en försvarare och vill du i sådant fall ha någon särskild?

Har man inga särskilda önskemål så väljer tingsrätten någon från deras listor över tillgängliga försvarare. I detta fall vet man alltså inte vem man får som försvarare och vilka kvalitéer den advokaten har. Vill man vara säker på att man får en bra och engagerad försvarare så kan man lämna tex "advokat Robert Klackenborn, vid Ejder Advokatbyrå, som särskilt önskemål.

Om polisen inte frågar om försvarare så ska man fråga själv. Ibland händer det till och med att polisen avråder från att önska en försvarare, detta råd ska man inte följa.